Vad är rätt, vad är fel och hur ska tjugofyra 11-åringar kunna hålla en riktigt stor hemlighet?

Förra gången vi hade godisförbud klarade jag bara fyra månader. I fredags hade jag klarat elva månader, en vecka och två dagar.

Båda gångerna har jag drömt om godis. Jag är någonstans med helt sjuka mängder och kan bara proppa munnen full. Sura bananer, nappar, colaflaskor, geléhallon och choklad. Jag brukar vakna med båda händerna djupt i en godislåda eller munnen full av kola och känslan i kroppen är då både ”Mmm” och ”Ååhnej!”.

Men nu, i fredags, då var det ingen dröm.

5 C har friluftsdag och Yeva och Olivia smiter iväg på toa. Det är bara det att de tar fel dörr och råkar gå in i fotbollsklubbens kiosk i stället. Kiosken dignar av godis och det gör väl inget om man bara tar lite och inte berättar för nån? Men såklart råkar Lilly få veta och sen är allt i gång. Det är som en lavin som inte går att stoppa. Snart är alla runt klassen indragna och det blir kaos. Hur ska 5C ta sig ur det här?

I Kiosken nystas hemligheten upp, bit efter bit, genom fem olika röster. Det är oavbrutet spännande med hög igenkänning för alla som är eller har varit 11 år. Då när frågor om vad som är rätt och fel kanske är som mest aktuella, de där åren innan tonåren brakar in och vänder allt uppochner.