Med ett omisskännligt språk och med tonvis av humor skildrar Johanna Thydell tonårens känslomässiga kaos, i brytpunkten mellan barndom och vuxenblivande, i gränslandet mellan galenskap och realism.
Moa har det utmärkt, tack så mycket. Hon bor med sin pappa, pappas fru Susanne och sin älskade lillebror Lucas. Sedan finns vapendragaren och bästa vännen Otto. Livet leker, himlen är blå. Moas mamma Hedvig försvann visserligen utan ett spår när Moa var två år gammal, men det är inte direkt något Moa går och grubblar över.
En dag berättar hennes pappa att Hedvig har hört av sig. Moas försvunna morsa vill hux flux träffa Moa, men aldrig i livet att hon tänker skutta in i en famn som försvann för fjorton år sedan. Det vore visserligen bra med en förklaring. Men Hedvig ska inte få inbilla sig att Moa vill ha något med henne att göra. Ett möte ska det bli, inget mer.
en roman i full paritet med Thydells starka debut (…) skriven med ett lite spräckligt gott humör och en smart och spefull ton i Moas röst
Ulrika Milles, DN
Johanna Thydell har skrivit ännu en ungdomsroman som är originell, fräck, lätt, djup, ömsint, förtvivlat sorglig och förtvivlat rolig.
Lena Kjersén Edman, Opsis
Thydell har som alltid ett perfekt gehör för den smarta och slagfärdiga men oändligt sårbara tonåringens inre röst.
Annina Rabe, Expressen
Otroligt fin ungdomsbok som jag tycker att många ska läsa.
Yukiko Duke, Gomorron Sverige SVT